Att främja ett pedagogiskt klimat byggt på studentaktivitet, nyfikenhet och lust att lära

  • Presentatörer: Ingela Furenbäck, Anna Åhlander, Helena Axelsson och Sören Augustinsson
  • Språk: Svenska
  • Rumsvärd: Åse Nygren
  • Typ av session: Rundabordssamtal, 45 min
  • Lärosäte: Högskolan Kristianstad
  • Länkar till presentationen:

    pdf-ikon som länkar till presentationen Pdf |Zoominspelning

Abstract

En kartläggning av heltidsstudenters tidsdeposition visade att det fanns studenter som förvärvsarbetade 15-20 timmar i veckan och studenter som uppgav att de avsatte mindre än 20 timmar per vecka åt sina studier. Är detta rimligt? Vidare undersökningar visade att om det ställdes högre krav på deltagande och på kvalité i deltagandet (inklusive examinationer) innebar det att studenterna la ner mer tid till studier.  Andra undersökningar visar att studenter fokuserar på examinationer, och mindre på själva lärandet. ”Säg mig vad jag ska göra så gör jag det” ett citat som speglar vissa studenters syn och förhållningsätt till (ut)bildning.  Vi ville utveckla lärandesituationen och frågade oss – Hur kan vi främja ett klimat innefattande nyfikenhet och lust att lära och hur skulle en pedagogisk modell för det se ut? Metoden skulle innefattas av såväl kvalitativa och kvantitativa krav som utgår ifrån studenternas enskilda och gemensamma lärande samt deras personliga utveckling. Samtidigt var samhället drabbat av pandemi vilket innebar att modellen skulle kunna fungera även digitalt. Med inspiration från William Dylan (2019) och Anders Jönssons (2017) samtal om formativa bedömningar har vi utvecklat en pedagogisk modell med fem grundpelare som vi vill diskutera med er.     

  1. Aktivera studenterna i lärande team för att skapa möjlighet till kollegiala lärande samtal. 
  2. Klargöra lärandemål, kriterier för framgång och andra frågor som uppstår kontinuerligt i gruppvisa samtal.
  3. Uppföljningar med kontinuerliga träffar mellan lärare och studenter i lärande team. Fokus är på studenternas lärande i deras relationer genom kontinuerlig återkoppling. Studenterna dokumenterar kontinuerlig var de befinner sig i relation till lärandemålen. 
  4. Stödja deras kunskapsbyggande (kunskapande).
  5. Fokus på grupprelationerna i teamen. Exempelvis uppstår, enligt dokumentation av studenter, konflikter mellan olika ambitionsnivåer. Vid mötena i lärande teamen kommer därför den sociala processen i teamet att belysas för att på så sätt hantera gruppklimatet och främja lärandemiljön.

Kommentar:

Våra frågor som vi vill diskutera:

  • Hur kan vi främja ett klimat innefattande nyfikenhet och lust att lära och hur skulle en pedagogisk modell för det se ut?
  • Vad är optimala förutsättningar för lärande?
  • Hur sker lärandet? 
  • Vilka krav ställer vi på studenterna – vad innebär krav? 
  • Hur ser pedagogiken ut för att stödja studenterna generiska förmågor som arbetsmarknaden / samhället kräver?
  • Hur ser ni på er fördelning av tid av lärarresurser – vad finns bakom/inom begreppet föreläsning? 

Litteratur: Jönsson, Anders (2017) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups William, Dylan (2019) Att följa lärande. Formativ bedömning i praktiken