Nyanlända akademikers väg till högre utbildning

  • Presentatör: Majid Jaffari
  • Språk: Svenska
  • Rumsvärd: Patricia Staaf
  • Typ av session: Presentation, 30 min
  • Lärosäte: Malmö universitet
  • Länkar till presentationen:

    pdf-ikon som länkar till presentationen Pdf |Zoominspelning

Abstract

Syftet med presentationen är att diskutera nyanlända akademikers villkor vad gäller möjligheter och hinder i högre utbildning. Hur ser nyanlända akademikers möjligheter och hinder ut inom högre utbildning?

Fokus på mitt avhandlingsarbete är nyanlända akademiker och sfi med bland annat planering vid etableringen inom högre utbildning. Jag kommer att presentera ett inlägg med konferensens tema med utgångspunkt i mitt påbörjade avhandlingsprojekt, i min arbetslivserfarenhet inom högre utbildning, policydokument och en del tidigare forskning.

Frågan om breddad rekrytering och breddat deltagande har lyfts upp och intensifieras både inom högre utbildning och särskilt under de senaste åren gällande flyktingkrisen. Under den senaste flyktingvågen (2015) ansökte knappt 163 000 personer asyl i Sverige, och 108 033 personer fick under 2015–2016 uppehållstillstånd med asyl som skäl. Bland flyktingar finns personer med en akademisk examen. Det tycks finnas en förväntan från samhällets sida att nyanlända akademiker lätt ska kunna integreras i svensk yrkeskultur och därigenom få möjlighet att utöva samma yrke som i hemlandet – framförallt genom satsningar på förberedande och kompletterande högskoleutbildningar inom högre utbildning. Det visade sig också att möjligheten dels till kompletterande utbildningar dels att få ett arbete inom denna grupp med akademisk utbildning också varierar när man jämför bakgrund, det vill säga utomeuropiska akademiker hade svårare än de andra (SCB 2016a; Statistik om integration, 2010; Dahlstedt & Bevelander, 2010).

Avhandlingens metod utgår från en kvalitativ analys av strukturerad intervju av nyanlända akademiker med olika livsvärldar i fråga om utbildning och kultur. Analysen kommer att utgå från Habermas teori (1996) med tre kunskaps logiker (makt, ekonomi, norm) som utgörs av det kommunikativa handlandet (samhälle-kultur-språk). I tidigare studie visar Jaffari (2012) att nyanlända akademiker uppskattar studier i högskolemiljö med grupparbete och olika möjligheter till stöd (datasupport, bibliotek, kompetens). Nyanlända akademiker efterlyste dock flexibla insatser/metoder för målgruppen, när det gäller undervisning, språkinlärning och ämneskompetens, validering, vägledning, och examinationsformer.

Med utgångspunkt i tidigare forskning och arbetsliv samt i min påbörjade avhandling kommer möjligheter och hinder för nyanlända akademiker att diskuteras För det första handlar det om insatser för nyanlända inom högre utbildning och nyanländas upplevelser om både sfi och högre utbildning För det andra handlar om strukturella hinder; regelverket (högskoleförordningar-utbildningsdepartement), organisation (teknisk-förvaltning) och undervisning inom högre utbildning.

Diskussionsfrågor:

  1. På vilket sätt är breddad rekrytering enbart en högskolefråga?
  2. Hur kan högre utbildning bemöta det unika behovet hos studenten utifrån rättviseperspektivet?
  3. På vilket sätt svarar högskoleförordningar till dagens samhälle?
  4. På vilket sätt kan kvotering bidra till jämlikhet?
  5. Behövs det en vuxenenhet inom förvaltningen?