- Presentatörer: Ulrica Skagert, Pedher Johansson
- Språk: Svenska
- Rumsvärd: Stefan Larsson
- Typ av session: Rundabordssamtal/Round table, 45 min
- Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola
- Länkar till presentationen:
Pdf |
Zoominspelning
Abstract
När vi pratar om studentinflytande menar vi oftast ett inflytande som bygger på formella strukturer och kursvärderingar. Högskolelagen säger att studenterna har rätt att utöva inflytande på sin utbildning, vilket i förordningen uttryckts genom dels genom deras rätt att vara representerade vid beslut, dels rätten att göra en värdering av kurser. Ur det pedagogiska perspektivet säger sig högre utbildning idag vilja främja ett studentcentrerat lärande där studenterna är aktiva agenter i sin egen och gruppens lärandeprocess, och högskoleförordningen formulerar examensmål som understryker medvetenhet om ett behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vår fråga är hur väl vi lyckas med lagens och pedagogikens intentioner.
Om vi spetsar till det så lägger vi på lärosätena stor möda på att trötta ut studenterna i ändlösa möten kring kursplaner, remisser och ekonomi, och våra kursvärderingar har karaktären av upplevelsemätningar. Samtidigt är vi i högskolan helt beroende av att hitta relevant innehåll, rätt pedagogisk utformning och en flexibel organisation för våra utbildningar för att vara konkurrensmässiga och för att kunna vara den viktiga aktören i ett hållbart och livslångt lärande som vi vill vara.
Healey, Flint och Harrington visar att studentinflytande egentligen handlar om studentengagemang och (Healey et al., 2014) pekar på att kvaliteten på undervisning och lärande kan öka med reellt studentinflytande och engagemang. Detta förutsätter dock att vi har incitament för ett studentinflytande som ger en reell påverkan på utformningen av utbildningen. Vad är vår erfarenhet av detta? Hur ser studentinflytandet ut? Leder studentinflytandet idag till högre kvalitet i våra utbildningar? Vilka goda exempel har vi där studentinflytandet påverkar lärandet positivt? Hur organiserar vi studentinflytandet så att studenterna får goda möjligheter att påverka sin utbildning under studietiden? Hur blir studentinflytande en del av lärandeprocessen? Med utgångspunkt i Cook-Sather, Bovill & Feltens praktik för ett studentinflytande där fokus är på ett partnerskap i lärande, undervisning och beslutsfattande, vill vi diskutera nya former för studentinflytande.
Vi vill diskutera detta med studenter, lärare och beslutsfattare för att hitta bättre vägar för studentinflytandet, och för att sprida goda exempel där studentinflytande bidrar positivt till att stärka utbildningen och lärandet såväl som beslutsfattande inom högre utbildning.
Cook-Sather, A., Bovill, C. and Felten, P. (2014). Engaging Students As Partners in Learning and Teaching: A Guide for Faculty. San Fransisco. John Wiley & Sons, Incorporated.
Kamperin, RM. (2004). Inflytande och lärande. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Högskoleverket (2004). Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. En antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets rapportserie 2004:23 R
Astin, A. W. (1985). Involvement: The Cornerstone of Excellence. I Change, s. 35-39.
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (1999). Stockholm: Regeringskansliet, utbildningsdepartementet. (Regeringens proposition 1999/2000:28)
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ettsociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Healey, M., Flint, A. and Harrington, K. (2014) Students as partners in learning and teaching in higher education. York: Higher Education Academy.